Faller isär...

Svårare än man kan tro det där med att hålla ihop. Det tar på krafterna att möta världen med ett leende varje dag, därför tillbringar jag mindre och mindre tid där ute. Trivs hemma på min soffa, där kan jag vara mig själv. Det är ingen som dömer eller ifrågasätter om jag är deppig där.
Snart är det dags att ta helg och den här helgen kommer gå i promillens tecken har jag tänkt.. men vi får väl se hur det slutar. Ska gräva fram nån bra film till kvällen iaf, för ut och träffa folk - det tänker jag minsann inte!