Jag hatar den där jävla kakan... Jag vill ha den, men jag vill inte ha den.. jag vill äta den men jag vill inte att den ska försvinna bort från mig..
Hur går man i sådanna lägen?
Det känns så bra - för de mesta. Oftast säger han rätt saker. Sen kommer det där med framtiden... Han vet inte vad han vill, men han säger att det börjar luta åt att han vill att det ska bli vi igen. Någonting som borde få mig jätteglad eftersom jag har otroliga problem med att se mig själv med någon annan. Men samtidigt finns rädslan där. Det känns som att risken att det blir söm förrut är enorm. Och helt ärligt så är jag inte helt säker på om jag vill ha han tillbaka - men jag vill inte leva ett liv utan han :S
Lurigt också att vi inte är vänner utanför hemmet.. eller ja, träffas vi på stan kan vi hejja och prata o lite så. Men vi gör inte upp om att umgås "ute bland folk". Han förnekar inte längre för sin familj o vänner att vi umgås - under förutsättningen att de ställer en direkt fråga "är du hos Helene?" Vagare än så så säger han bara att han inte är hemma eller ingenting alls...
Läser jag in för mycket i allt det här? Kan det kanske vara så att han inte vill säga nå för att han också är rädd? Jag vet att han inte heller vill att det ska bli som det var i våras, det var inge bra för någon av oss så som det var då.. Men jag är så rädd att han inte förstår skillnaden mellan att ha ett riktigt förhållande och det vi har nu.. Jag har svårt att tro att han någongång kommer sätta mig och mina önskningar framför han själv, någonting som man faktiskt måste göra nån gång ibland i ett förhållande...
Innerst inne vet jag att jag inte kan få svar på mina frågor på annat sätt än att vänta ut tiden och se vart livet tar mig. Men tålamod har aldrig varit min starka sida och jag vill ha svar helst igår... Egentligen tror jag att allt bottnar i rädsla från både honom och mig, jag litar inte på honom... Men jag vill.. jag vill så otroligt gärna... Han är en fantastisk människa - han glömmer bara bort att han ska visa det för omvärlden ibland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar